danielsandersson

Det finns få saker i Kalifornien som är så viktigt som solglasögon. Solglasögonen gör mannen, och även kvinnan för den delen. Har man ett par snyga brillor så behövs inte så mycket annat, man är klar.

Jag kör blått, Fabian gult. Hejja Sverige!

Vaknade upp vid 13-tiden idag. Skolan hade redan slutat. Min arma kropp orkade inte längre än till datorn så det blev några timmars extra vila där. Tillslut hade jag krafter nog för att bege mig till köket och laga ihop en delikat frukost bestående av youghurt. Nu hade jag styrka nog att bege mig till stranden, ta ett "morgon"-dopp och vakna till liv.

Det var typ tio pers på den gigantiska stranden så det var inte direkt svårt att hitta sig en plats. Bara att välja och vraka. Så nära som möjligt. Tur att vattnet är kallt. 

Klockan är åtta och dags för fest, tack för mig.

La Jolla är ett lyxställe i närheten av San Diego, säkert känt för någonting, men jag vet inte vad. Folk där ser rika ut och saker är dyrt. Folket är fint, helt enkelt. Vi åkte inte dit för att shoppa, utan för att paddla lite kayak. Grymt bra träning.

Vattnet var inte särskilt kallt, trots det så använde vi grodmansdräkter, som vi fick låna gratis. Tjejen i kassan ville la inte att vi skulle gå runt nakna.

I början så föll jag i vattnet två gånger. Pinsamt, då jag var den enda som föll. Men det var för att jag var tvungen att hålla kamerna i ena handen. Efter att ha vällt två gånger så gav jag upp, kamerajäveln fick la bli blöt då, bara jag inte välter mer. Det resulterade i att jag paddlade som en OS-stjärna och kameran överlevde, trots att den fick simma.

Dålig bild, men förhoppningsvis så ser ni sälarna ändå. Fräckt att paddla runt när man har sälar simmandes bredvid sig. 

Vågorna var stora så det var lite kämpigt att ta sig ut från stranden men när man väl lyckats så var det underbart. På väg in så surfade vi på vågorna med våra kayaker. Det fanns även en del grottor i bergen som vi chillade utanför. Vågorna var så stora att vi inte vågade på att ta oss in.

Alla borde någon gång ta sig till La Jolla. Underbart ställe. Stranden är fullknökad med folk, ena delen är för surafer och andra sidan för vanliga människor. Tufft att kolla på de duktiga surfarna, synd att det inte är så många brudar som surfar bara...

I stora städer så är det lätt att komma på saker att göra; Downtown. Det räcker. Finns alltid mycket att se och roligt att titta på skyskraporna. Kan dock hända att man får nackspärr av att gå och titta uppåt, men det är smällar man får ta. 

Jag och Fabian har precis kommit överens; vi gillar San Diego. På bilden så ser vi en pundarpark mitt i downtown där det satt ett gäng hippies och rullade joints. Så skoj kan man ha.

Under dagen så gick vi gata upp och gata ner, vi kan hela staden utantill nu, eller ja, i alla fall de bästa delarna av downtown. Det var knökat med snygga tjejer som av någon anledning vinkade, de märkte la att de hade finbesök.

Ser ni att det står San Diego där? Fyndigt, eller hur? Mitt emellan oss, liksom. Funderar på att starta ett pojkband; vi är ju så söta.

När kvällen kom så höll vi oss inom "Gaslamp Quarter", då det är finaste delen med alla gamla gaslampor och alla nattklubbar. Tyvärr så kan vi inte komma in, tråkigt nog.

Sen så gick vi inte i den tre våningar stora Hustler-butiken. Varför står det Hollywood? Vi var inte i Hollywood. Det är det jag undrar på bilden.

På vägen hem så körde vi förbi ett alldeles underbart ställe, vi hittade paradiset. Det heter PB, eller Pacific Beach, ett strandområde i San Diego, där det bor mestadels studenter. Det är fullknökat med tatueringsstudios, snabbmatsställen, alkoholbutiker men framför allt barer. Det var som att komma till himlen. Barer precis vid stranden, folk överallt. Jag blev kär. Nu vet jag vad som väntar när man är fyllda 21. 

Pernilla i San Diego ringde i Fredags och frågade om vi inte skulle ta och komma ner en sväng. Jag sa att jag fick tänka på saken, ringde upp en minut senare och sa att vi hoppar på första bästa tåg. Skönare att befinna sig nere i SD än i SB när det brinner här. Från elden till svininfluensan, typ. 

Amtraken ner till SD tog hela dagen, då vi var tvugna att byta tåg och vänta en timma på Union Station nere i LA. Miguel kör som vanligt på sin stonerstil. 

Väl i SD så gjorde vi vägarna osäkra i Matts bil. Ser ni hur koncentrerad jag är? Kämpar för att hålla bilen på vägen. Lekte följa John med Pernilla. Skoj.

Hos Pernilla och Matt så fick vi sova i ett najs gästrum, jag sov på golvet och Fabian och Miguel delade på sängen. Sov riktigt gott där. Jag kom precis tillbaka till SB nu, tvungen att åka tillbaka för att skriva lite uppsatser som skall in till skolan imon. Har en 5-sidig psykologiuppsats samt en 10-sidig engelskauppsats som är due imon. Skrev iofs det mesta av psykologigrejjen på tåget hem, då jag fick åka själv; Fabian och Miguel åkte en dag innan.

En rolig grej som hände på tåget var att vi mötte en galen mexikanare på tåget på fredagen, tjötade en stund med honom, och idag på tåget så kom han fram igen och hälsade, jag fattade inte vem det var och han sa då; Uhm, du känner inte igen mig, va? - Uhm... Jag gör faktiskt inte det, borde jag känna igen dig? Mexxaren - Vi åkte samma tåg och satt mitt emot varann i 5h i fredags. 

Fan vad kass jag är på att känna igen människor ändå. Skärpning!

Branden fortsätter att sprida sig och är nu större än någonsin. Röken täcker hela himlen, månen är röd och folk har svårt att andas. Det luktar som en gigantisk grillfest, rätt så najs, synd bara att det är förjävla farligt. De flesta har evakuerat nu men vi är kvar här. Detta klarar vi. Vi överlever. Gov. Schwarzenegger har utlyst katastroftillstånd, iofs för flera dagar sen, men det gäller fortfarande, brandbilar från hela kalifnornein har kommit till undsättning för att rädda oss från elden. På tv sa de nyss att elden är "Out of control", dock. Fan menade de med det?

Gäller att vänta ut elden. Funkade bra förra gången, varför bryta ett vinnande koncept. 

Branden är nu inne på sin andra dag och verkar öka hela tiden. Imorse så var det knappt någon rök; såg ut som en påskeld dagen efter, lite vit rök. Förmiddagen spenderas på stranden utan att någon brydde sig om branden, trodde ju att den var slut och att helikoptrarna flög runt mest för att det ser coolt ut. 

Ack så fel vi hade.

Vid 15.30-tiden när jag och min följeslagare Miguel bestämde oss för att gå en promenad så börjar det bli kaos. Branden har fått förnyad styrka och är nu större än tidigare. Tjock rök täcker himlen och strömmen i hela downtown är utslagen, till och med trafikljusen. Bilarna kör som dårar, alla vill ju hem. Affärer är stängda och folk står med gapande munnar och kan inte fatta att så kort efter den förra branden har vi nu en ny, stor brand.

Bilden togs på samma ställe som igår, vid ungefär samma tid. Ser ni skillnaden? Röken är betydligt kraftigare än igår och täcker stora delar av himlen. Temperaturen har letat sig upp till den aktningsvärda siffran 42 och aska regnar ner från himlen. Känns som att vara med i en katastroffilm. Än en gång.

Solen är röd, visst är det vackert? Det är ändå lite mysigt med eld, tycker jag. Brandbilar och poliser som åker runt som dårar överallt också. Har man tänkt råna en affär så är det nu man bör slå till. Finns inga poliser som kan ta fast en ändå. 

Denna bilden togs precis innan vi begav oss hem. Klockan var runt fem och det är i princip kolsvart. 

Skall sätta mig på taket och grilla korv nu. Over and out.//Rambo.

Branden lyckades med alla ungars dröm; att stänga skolorna. Inte alla skolor, så klart. Men SBCC förlorade strömmen och flertalet kvällslektioner var inställda då lärarna har anhöriga som bor i trakten. Förmodligen så sprider branden sig inte till några hus så detta räknas nästan som underhållning; man sitter på taket med en påse M&M´s. Lite som när Homer Simpson sitter på sitt tak och väntar på Armageddon.

Reporter.

I verkligheten så är det en del eldflammor i bakgrunden på bilden, samt choppers som åker fram och tillbaka för att vattenbomba elden. De leker krig på ett vis. Eldflammorna mot vattnet. Starkast vinner. 

Enda jobbiga för mig som bor downtown är att man får aska i ögonen om man är ute. Fast man kan la iofs ha solbrillor även på natten. Det är coolt. Röken är inte bra att andas in, vilket leder till att  folk går omkring med skyddsmasker. Främst barn och gamla kärringar, iofs.

Då var det dags igen; precis som förra terminen så brinner det alltså i Santa Barbara. Som tur är så verkar denna branden bara betydligt mindre och inte någon egentlig fara så vitt jag förstått det. 

Denna sortens "brush"-bränder härjar i hela kalifornien med jämna mellanrum så folket är vana och bryr sig inte märkvärt. Några stannar upp för att fippla lite med kameran och ta något kort men mer än så är det inte. Synd att inte kvällens lektion i engelska blir inställd pga. branden. 

Någon kanske tycker det vore intressant att se vad som händer med branden, då flera nyhetsteam förmodligen följer skiten. Jag hittade en rätt bra sida som uppdateras kontinuerligt. Kolla in den här; http://www.keyt.com/news/local/44397807.html

Som student så lever man onekligen ett hårt liv, varje dag är en kamp för överlevnad. Varje dag börjar med att man vaknar av fåglarnas kvitter, går ut i solskenet och njuter en stund innan man beger sig till köket för en delikat frukost bestående av musslie, som avnjuts på altanen, så klart. Efter en sån hård start så behöver man och förtjänar att varva ner. Då kan det räcka att sitta vid datorn några minuter innan man beger sig ut mot ett fik för att plugga. 

Djupt försjunken i mina skolböcker.

Nordstroms-fik har förövrigt den snyggaste servitrisen i hela SB. Fantastiskt. Får alltid choklad av henne. Fast det kanske alla får, huh?

Efter att ha spenderat flera timmar pluggandes och lidande så förtjänar man en promenad. Väldigt vanligt att gå upp och ner längs State Street, fruktansvärt tråkig gata men i princip den enda gatan där man faktiskt får möte. En väldig fördel, skoj att se på andra människor. 

Kvällen startade hårt med två killar och en flaska jäger, som snart var en tom flaska. Vi sprang runt i rummet och sjöng låtar för att bli taggade. Som vanligt så klantade dock Migeul till det. Vi gick till busshållplatsen med tron att bussen skulle gå 20:45, det visade sig helt fel. Bussen gick i själva verket 20:30, så vi missade ju den. Nästa buss gick inte än för 21:45 så vi fick vackert traska tillbaka hem och invänta nästa buss. 

Festen vi gick på var Alex födelsedag, som vanligt så var det "Scottys Place", som gällde. SKoj att det var mycket folk idag. Även om inaveln var stor, precis som alltid. Mycket göteborgare, holländare och amerikaner. Go blandning.

En medgöteborgare Marcus och jag. På bilden ovan så är killen till vänster om mig, Tobias, även han göteborgare. SKumt det där. Att vi finns överallt. Fullast på stället? När Puh-kostymen åker på så får man nästan tro det.

Miguel var som vanligt med och spred glädje med sin snygghet. Tycker nästan att han bör investera i en klippning dock. Hans hår döljer snart hela ansiktet.

Kvällen var helt klart lyckad.

Det har kommit nya medlemmar till kvarterets version av björnligan, de är tre stycken och försöker konstant lära sig alla saker man behöver kunna för att bli en lyckad inbrottstjuv, så som klättra och smyga. Dessa tre är dock inte så duktiga än så länge utan faller mest ner när de försöker klättra och är inga höjdare på att smyga. Onekligen en bra kopia av björnligan som vi kan se i Kalle Anka. 

Söta små as. 

Hoppas att de får lägre straff eftersom att de är minderåriga, men man vet aldrig med det amerikanska rättssystemet. Det är hårt.